Sökresultat

Sömnsvårigheter är en av de mest utmanande aspekterna av ADHD , både för barn och vuxna. Många som lever med ADHD beskriver att deras hjärna "inte vill stänga av" när det är dags att sova. Tankarna snurrar, kroppen känns rastlös, och insomnandet kan kännas som en evig kamp. Och även när man väl somnar, kan man ofta vakna flera gånger under natten eller känna sig helt utmattad på morgonen. Denna brist på sömn påverkar inte bara koncentrationen och orken under dagen utan påverkar också det känslomässiga välmåendet och kan förvärra de andra symptomen på ADHD. En stor del av orsaken till sömnsvårigheter är att personer med ADHD ofta har problem med att reglera sina inre tillstånd. Deras nervsystem är ofta överaktiverat, vilket gör det svårare att varva ner och känna trötthet på ett tydligt sätt. Det kan kännas som att kroppen och hjärnan är "på" hela tiden. För att kunna få bättre sömn och minska dessa symtom behövs verktyg och strategier som hjälper till att lugna nervsystemet och ge en känsla av trygghet och kontroll. Ett hjälpmedel som många har fått goda resultat av är tyngdtäcke . Ett tyngdtäcke ger ett milt, jämnt tryck över kroppen och har visat sig kunna hjälpa till att stimulera det parasympatiska nervsystemet – kroppens lugn-och-ro-system. Det kan skapa en känsla av trygghet, vilket gör det lättare att slappna av både fysiskt och mentalt. För personer med ADHD kan detta vara särskilt hjälpsamt, eftersom det kan lindra oro och rastlöshet, vilket ofta försvårar insomnandet. Tyngdtäcket hjälper även till att stimulera produktionen av serotonin och melatonin, två ämnen som är viktiga för att reglera sömnen, samtidigt som det minskar stresshormonet kortisol. Men tyngdtäcke är bara ett av flera verktyg som kan hjälpa till att förbättra sömnen vid ADHD. För att stödja hjärnans naturliga dygnsrytm och minska överstimulering inför natten, finns det flera andra strategier som kan vara till stor hjälp. En viktig aspekt är att skapa en sensorisk nedvarvning  en timme innan sänggåendet. Det innebär att man undviker skärmar och starkt ljus, och istället fokuserar på en lugnande rutin. Det kan vara en varm dusch, avslappnande musik, och att bädda ner sig med sitt tyngdtäcke. Aromaterapi, till exempel lavendelolja, kan också hjälpa till att skapa en avslappnande atmosfär. För att hjärnan ska kunna "släppa" dagens intryck och tankar är det bra att införa en strukturerad kvällsrutin . Det kan handla om att gå och lägga sig vid samma tid varje kväll och att undvika långa tupplurar under dagen. Att använda påminnelser i mobilen eller ett visuellt sömnschema kan också vara ett hjälpmedel, särskilt om man har svårt att hålla fast vid en rutin. Många personer med ADHD har svårt att släppa tankar på måsten eller oro när de går till sängs, vilket gör det svårare att somna. Ett enkelt sätt att hantera detta är att skriva ner sina tankar i ett anteckningsblock eller en app. Att använda guidade avslappningar kan också hjälpa hjärnan att slappna av. Det gör att kroppen och sinnet kan varva ner. Slutligen är det viktigt att ge kroppen rätt förutsättningar för att sova. Att få dagsljus på morgonen , helst 30 minuter utomhus, kan hjälpa kroppen att justera sin dygnsrytm. Regelbunden fysisk aktivitet under dagen är också bra, men undvik intensiv träning för nära inpå läggdags. Koffein och energidrycker bör undvikas efter kl. 14, då de kan störa insomningen. Sömn är inte en lyx, det är en grundläggande del av vårt välmående. För personer med ADHD är det extra viktigt att hitta rätt strategier och verktyg för att förbättra sömnen. Om sömnproblemen är långvariga eller påverkar din livskvalitet, kan det vara bra att söka professionellt stöd. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv evidensbaserad behandling för sömnsvårigheter vid ADHD. Med  rätt stöd och hjälp är det fullt möjligt att förbättra både sömnkvalitet och livskvalitet.

Du hör det säkert ofta – att du ska “leva autentiskt”, “hitta balans” eller “vara sann mot dig själv”. Men vad innebär det egentligen? Och varför känns det ibland som att du gör allt rätt arbetar, tar ansvar, kanske tränar och presterar och ändå bär på en känsla av inre tomhet, stress eller otillfredsställelse? Det är vanligt att glida ifrån det som är viktigt. Kanske har tappat din livsriktning, motivation eller kontakt med dig själv. Kanske känns livet fullt av måsten, prestationer eller inrutade mönster. Samtidigt som något skaver inombords. Ibland sker det successivt, kanske för att du har styrts av yttre krav, gamla mönster eller helt enkelt inte haft utrymme att stanna upp och lyssna inåt. En möjlig förklaring är att du har kommit ifrån dina grundläggande värderingar . När du lever i linje med dina värderingar upplevs mening, riktning och inre förankring , även när livet är utmanande. Värderingar är inte mål du uppnår och bockar av. Ett mål kan vara att ta en examen, springa ett lopp eller byta jobb. Värderingar fungerar som din inre kompass. de är riktningar, något du strävar mot varje dag . Dina värderingar speglar det som är viktigt för dig på riktigt. Det kan handla om att vara en närvarande förälder, leva med ärlighet, ta hand om din hälsa, bidra till andra eller utvecklas som person. Inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och särskilt i den tredje vågens terapiformer som ACT (Acceptance and Commitment Therapy) får dina värderingar en central plats. Det handlar inte bara om att förstå dina tankar eller hantera symtom, utan om att utforska vad som verkligen är viktigt för dig, och hur du kan börja agera i linje med det . Det är lätt att tro att du först måste känna dig stabil, motiverad eller fri från ångest innan du kan börja leva som du vill. Men det fungerar ofta tvärtom. Du behöver inte vänta på att må bra. Genom att börja göra det som är viktigt för dig, även när det känns svårt, skapar du långsiktig förändring och främjar ditt välbefinnande. Det handlar inte om perfektion eller att alltid veta exakt vad du vill. Det handlar om att ta små steg i rätt riktning, att vara medveten och modig nog att leva i linje med det som betyder något, även när tvivel, oro eller obehag är närvarande. Att leva värderingsstyrt är inte alltid enkelt, men det är ofta mer meningsfullt. Det ger dig en känsla av att du lever i kontakt med dig själv, med det du vill stå för och bidra med, oavsett hur livet ser ut omkring dig. Inom KBT får du verktyg att ta reda på vad som är viktigt för just dig, och att börja bygga ett liv som känns mer äkta, hållbart och i takt med din inre kompass. Jag ger dig stöd i att identifiera dina värderingar, tydliggöra dem och sedan omsätta dem i konkreta beteenden i din vardag . På så sätt bygger du ett liv som känns mer meningsfullt och hållbart, även när livet är utmanande. #kbt #värderingar #självledarskap #beteendeförändring #psykologiskflexibilitet #act

Många investerar i sina karriärer, hem och drömsemestrar, men bortprioriterar att investera det som påverkar livskvaliteten mest? Våra relationer. ​ ​​​​ Är det dags att ta itu med problemet eller att släppa taget? Känner ni igen er: Hon säger att allt är bra, men känner att något saknas. Hon väljer en stunds tystnad, ett varmt bad eller en bra bok framför tid tillsammans. För många, särskilt kvinnor i medelåldern har intimitet blivit ännu en punkt på att-göra-listan. Stress, utmattning, hormoner...det finns alltid något som dämpar lusten. Någonstans inom sig vet hon ändå att avståndet mellan er skapar problem.  Många kvinnor ger med sig, har "pliktsex" en gång i månaden bara för att hålla relationen flytande. Men ironiskt nog gör det bara saken värre. Män de märker: Det får dem att känna sig oönskade, osäkra och i vissa fall deprimerade. Avvisande gör ont. Han känner sig sårad, förvirrad och frustrerad, kanske självklander?​ Hur länge kan er relation överleva på en snabb puss innan ni rullar över och somnar? Hur länge kan ni leva som rumskompisar, dela räkningar och samordna hämtning från skolan utan att ha en verklig, intim koppling?  ​ ​Många par står inför olika individuella utmaningar. Ibland beror problemet på bristande kommunikation, någon eller båda kan känna sig osäkra att uttrycka sina önskningar & behov. Ibland beror problemet på olika uttryckssätt för att visa kärlek. Alla relationer behöver strukturell-, emotionell & fysisk ömsesidighet & närhet skapad genom god kommunikation. ​ Utveckla en relation där ni ser på varandra med längtan, inte bara delar ett Netflix-konto. Det handlar om att vilja vara nära varandra, att genom en öppen och förtroendefull kommunikation skapa intimitet.

Att leva med ADHD är som att bära på en motor som aldrig riktigt stannar. En inre rörelse, ibland fylld av idéer och energi. Ibland fylld av frustration, trötthet och kaos. Många som får diagnosen i vuxen ålder beskriver det som att "bitarna äntligen faller på plats" – men också som att sörja allt det som hade kunnat bli annorlunda, om förståelsen funnits tidigare. ADHD är inte alltid synligt. Ofta lever den i det tysta: i kampen att komma igång med något man verkligen vill, men inte kan. I skammen efter ännu en glömd deadline, en förlorad nyckel, en impulsiv kommentar man inte menade. I ett inre brus som aldrig tycks tystna, även när det är stilla runt omkring. Många lever med känslan av att vara “för mycket” – för intensiv, för känslig, för splittrad. Andra känner sig “för lite” – aldrig tillräckligt fokuserade, organiserade eller stabila. Det är en paradox: att känna båda dessa tillstånd, ofta samtidigt. Relationer påverkas. När energin kommer i vågor är det svårt att vara konsekvent. När man inte kan reglera sina känslor blir vardagliga konflikter snabbt stormar . När uppmärksamheten svajar tolkar omgivningen det som ointresse. Och ändå är det just i relationer som många med ADHD har störst hjärta – en djup lojalitet och ärlighet. När omgivningen inte ser igenom, uppstår ensamhet. Många ha en historia av att ha blivit missförstådda. Som barn kanske individen felaktigt bedömdes som “bråkig”, “dagdrömmande” eller “lat”. Som vuxen förväntas individen “skärpa sig”. Ofta är självkritiken hård, inlärd efter år av att inte känna sig som andra. Vissa utvecklar psykisk ohälsa i form av social ångest eller hemmasittarproblematik, med en känsla av att aldrig riktigt passa in. I terapirummet möter jag ofta denna inre röst – den som säger att man borde klara mer, vara annorlunda, fungera bättre. Det är en röst som vi tillsammans kan börja lyssna på, förstå och varsamt förändra. Med rätt verktyg går det att bygga struktur i kaoset, hitta strategier för fokus och impulskontroll, och – kanske viktigast av allt – Med   förståelse för ADHDs kognitiva profil skapas möjligheter till självförståelse och självacceptans. I KBT anpassad för ADHD utgår vi från just din verklighet. Det handlar inte om att göra dig till någon annan. Det handlar om att hjälpa dig bli mer i kontakt med den du faktiskt är , att omfamna de fördelar denna kognitiva profil medför– bakom alla måsten, missförstånd och självanklagelser. Du är inte fel. Du fungerar bara på ett annat sätt. Och det går att skapa ett liv där ditt sätt får ta plats.

Idag betraktar många inte längre lycka som en känsla – den har för vissa blivit en produkt , en marknad , och ett mål  att optimera. Sociala medier skapar en prestationsdriven förväntan på hur vi borde leva och känna - Skriva tacksamhets-listor och manifestera en drömtillvaro. Dricka gröna smoothies, yoga och meditera varje dag.  Ladda ner mindfulness-appar och lyssna på poddar om personlig utveckling.  När välmående blir en checklista , är risken en ökad press och stress Vissa börjar jämföra sig med andras perfekta liv på sociala medier.  Vissa stressar över att inte har hittat ”rätt” teknik för att må bättre. Vissa känner skuld över att må dåligt – Lycka har blivit ett krav Ironiskt nog leder alltså lyckopressen till ökad ångest och stress . Tacksamhets-listor kan ibland bli ett sätt att undvika verkliga känslor. Ett oavbrutet scrollande kan fungera som en distraktion för att hålla tankar i schack. Lyckliga bilder på Facebook kan bli en fasad upprätthållen för både sig själv och andra. Vad händer när vi ”misslyckas” med att vara lyckliga? Samhällspress har skapat en rädsla för obehagliga känslor . En vana vid att distraheras med underhållning, prestation och självoptimering för att glömma att obehag också är en naturlig del av livet. Att vara människa innebär att känna hela spektrumet av känslor . Ibland är vi lyckliga. Ibland är vi ledsna. Ibland känner vi oss förvirrade, arga, ensamma eller utmattade. Och det är okej . Vi måste börja normalisera alla känslor , inte bara de glada och positiva. För om vi tillåter oss att verkligen känna det vi känner, utan skam eller skuld, kan vi också börja må bättre på riktigt – utan att ständigt jaga efter en illusion av lycka. Kanske är lösningen att sluta jaga lycka? Vad skulle hända om vi istället för att ställa krav på oss själva att vara lyckliga, började:  Acceptera alla våra känslor – utan att värdera dem som ”bra” eller ”dåliga” ?  Vågade prata öppet om psykisk ohälsa – utan filter och försköningar ?  Såg psykisk hälsa som en process, inte ett mål ? Lycka är inte en slutdestination, och det är heller inget vi måste  känna hela tiden. "Happiness is not a goal... it is a by-product of a life well lived"  -Eleanor Roosevelt:

Om någon ständigt pratar om sina problem med dig, eller du ständigt lever i oro, kan det bero på att du tillåter det – ofta av välvilja. Priset för att alltid finnas till för andra är ofta personlig uppoffring och bristande egenvård. Om du inte trivs med att vara den personen, är det dags att sätta en gräns.   Initialt kan det uppstå obehag och ångest att sätta gränser, det beror inte på att du gör något fel. Ibland finns en självuppfattning kring att vara en empatisk person som alltid ställer upp för andra. Det skapar ångest att inte leva upp till denna självbild, genom att ibland säga nej. Det är som träningsvärk, din kropp är inte van vid att säga nej. Ibland finns en förhoppning om att själv ha en lyssnande vän och rädsla för att mista en vän. En riktig vän förstår att en relation bör vara jämlik och att även du behöver sätta vissa gränser för att må bra. Ibland har din vän mått dåligt länge. En kris kan över tid övergå i depression, med behov av ett professionellt stöd för en förändring.  Konsten att sätta en gräns Visa att du bryr dig, men på ett sätt som bryter det negativa mönstret gärna med humor & nya perspektiv. Det är viktigt att din vän får vara del av problemlösningen då detta stärker individens tilltro till den egna förmågan att skapa en förändring. Istället för att säga "Det löser sig" ,"Det är inte så farligt". Så kan du exempelvis säga: "Jag ser hur fantastisk du är, ska vi brainstorma lösningar istället?". ​ ​Ge stöd men våga ta en paus och avsätt tid för samtal. Du kan exempelvis säga "Jag finns för dig och jag vill gärna lyssna, kan vi göra detta vid detta tillfälle, just nu är jag själv trött/ behöver jag göra.... jag vill verkligen kunna ge dig min fulla uppmärksamhet". ​ Involvera din vän i att göra något aktivt för att komma bort från negativa tankar. Visa omtanke, men var ärlig. Du kan säga: "Jag finns här för att hjälpa dig hitta vägar framåt, men jag kan inte bara lyssna om och om igen, det gör oss båda illa, ska vi försöka göra det "här" som du brukar tycka om/ ta en promenad".​ ​​​​​​Det kan ta tid för din vän att utveckla en ny rutin och det kan uppstå ett initialt motstånd mot förändring.   En kris kan över tid övergå i depression, med behov av ett professionellt stöd för en förändring. Att säga nej handlar inte om att vara hård, utan om att skydda din egen energi & självrespekt. ​​Kom ihåg att ha ditt eget välmående i fokus. Gör saker så att du själv mår bra & har energi kvar för dig. Om inte du mår bra, så finns inte heller orken kvar att finnas där för någon annan i längden.

Prokrastinering är en vanlig problematik för många, särskilt vid ADHD. Här kommer några tips för att arbeta med din problematik. 1. Skapa rutiner.  Hjälp hjärnan genom att göra dagen mer förutsägbar. ​ 2. Skapa en fokuserad miljö. En plats fri från distraktioner för arbete eller avkoppling. ​ 3. Använd listor, skriftliga instruktioner och påminnelser. Välj vad som funkar bäst för dig ex mobilen, en kalender eller att skriva på papper, gärna en specifik tillägnad anteckningsbok för ditt ändamål. 4. Arbeta med SMARTA-mål. Mål som är Specifika, Mätbara, Accepterade (önskvärda), Relevanta och Tidsbestämda. ​ 5. Dela upp stora uppgifter i mindre delmål. Små steg gör stora projekt mindre överväldigande.​​ ​​​ 5. Meditation eller andningsövningar alt. träning Detta kan hjälpa dig att hantera stress och lugna tankarna. 6. Belöningssystem och förstärkning Var snäll mot dig själv. Det är okej att ha både bra och dåliga dagar, men belöna dig när du lyckats med det du har företagit dig. 7. Kommunicera om din problematik Att prata öppet med nära och kära kan underlätta förståelse och stöd.​​​ Nyckeln är att hitta lösningar som passar just dig!

För vissa elever blir skolan en källa till stress, ångest och utanförskap. De dagar som börjar med en förhoppning om att gå till skolan slutar istället med att man stannar hemma – och mönstret upprepar sig. Det handlar inte om lathet eller brist på motivation, utan om en djupgående problematik där skolan upplevs som en oöverstiglig utmaning. Vad innebär långvarig skolfrånvaro? När en elev är frånvarande från skolan under en längre tid utan tydlig medicinsk orsak, kallas det ofta "problematisk skolfrånvaro"  eller "hemmasittande."  Det kan börja med enstaka frånvarodagar men utvecklas till ett mönster där eleven till slut knappt går dit alls. Bakom detta kan det finnas olika orsaker såsom ångest, neuropsykiatriska svårigheter, skolstress eller negativa skolupplevelser. Ju längre en elev är borta, desto svårare blir det att återvända   – rädslan byggs på, och skolan känns alltmer främmande och omöjlig att hantera. Många elever som hamnar i denna situation har en inre konflikt   – de vet att de "borde" gå till skolan men upplever en stark känsla av obehag eller rädsla.  Vanliga orsaker till skolfrånvaro Ångest och stress  – Vissa elever upplever stark oro kopplad till skolprestationer, sociala situationer eller förändringar i skolan. Neuropsykiatriska svårigheter  – Elever med ADHD eller autism kan ha svårt med skolans krav, miljö och sociala sammanhang. Negativa skolupplevelser  – Tidigare misslyckanden, mobbning eller dåliga relationer med lärare kan göra skolan till en ångestladdad plats. Hemmiljö och familjefaktorer  – En instabil hemmiljö, sjukdom eller andra svårigheter kan påverka elevens förmåga att hantera skolan. Brist på anpassningar  – När skolan inte erbjuder flexibla lösningar kan elever som behöver extra stöd hamna utanför. Hur kan man hjälpa en hemmasittare? Att bryta skolfrånvaron kräver ett individanpassat stöd där hela familjen involveras .  Ett helhetsperspektiv är avgörande – det handlar inte bara om att få eleven tillbaka till skolbänken, utan om att skapa en fungerande vardag där skolan känns trygg och hanterbar. Nyckelfaktorer i framgångsrikt stöd:   Trygghet och struktur  – En tydlig plan och förutsägbarhet minskar stress. För många elever är det avgörande att veta exakt vad som kommer att hända och när. Individanpassning  – Varje elev har olika behov och styrkor som bör vara utgångspunkten. En elev kanske behöver längre startsträcka, en annan behöver alternativ skolmiljö eller digital undervisning. Samarbete med skolan  – Flexibla lösningar och en förstående skolmiljö är avgörande. Skolan måste ha en öppen dialog med eleven och vårdnadshavarna för att hitta rätt stöd. Stöd till vårdnadshavare  – Föräldrar behöver vägledning för att hantera situationen hemma. Hur skapar man rutiner? Hur hjälper man sitt barn att ta små steg tillbaka utan att öka pressen? Gradvis exponering  – Att komma tillbaka till skolan efter en lång tids frånvaro är en process som behöver ske stegvis. Det kan börja med digital kontakt, korta besök eller alternativa undervisningsformer innan eleven återgår helt. Små steg mot förändring Målet är inte att tvinga tillbaka eleven till skolan över en natt – det är att återuppbygga trygghet och tillit . Genom små, hanterbara steg  kan eleven gradvis närma sig skolan igen.  Det kan handla om att: Börja med kontakt via mejl eller chatt med en trygg person i skolan. Ha korta möten utanför skolbyggnaden, till exempel på en promenad med en mentor. Börja med enstaka lektioner eller kortare skoldagar, anpassade efter elevens behov. Erbjuda alternativ som distansundervisning eller en mindre undervisningsgrupp. För många elever kan det största hindret vara rädslan för att misslyckas igen .  Det viktigt att ge stöd, bygga upp självkänslan och skapa en skolmiljö där eleven känner att de kan lyckas. Ingen ska behöva kämpa ensam. Med rätt stöd går det att bryta mönstret och hitta vägar tillbaka till en fungerande skolgång och framtidstro. #Skolfrånvaro #Hemmasittare #TryggSkolgång #StödTillFamiljer

Tänk dig att vara så rädd för att flyga att du aldrig kan resa till nya platser. Att inte kunna umgås med dina barn i naturen och att undvika skogspromenader, till följd av en överväldigande rädsla för ormar eller spindlar. För vissa blir fobier ett fängelse i livet. Rädsla är en grundläggande känsla som vi alla upplever från och till. Men för vissa kan rädslan att möta det fruktade objektet ta kontroll över livet. Denna typ av rädsla kallas fobi.  Vad innebär det egentligen att ha en fobi?  Och hur kan man leva med, eller till och med övervinna en fobi? Fobi vs. Rädsla: Vad är skillnaden? Innan vi dyker djupare in i fobier är det bra att förstå skillnaden mellan rädsla och fobi.  Alla känner sig ibland rädda – för en viss situation, ett objekt eller en händelse. Till exempel kan det vara skrämmande att stå på en hög bro eller flyga under turbulens. Denna typ av ångest är tillfällig, en reaktion på något som kan vara farligt eller obekvämt. En fobi, däremot, är en extrem rädsla som inte står i proportion till den faktiska faran. Vissa har säkert fått höra "skärp till dig". För utomstående kan individens beteende upplevas “överdrivet”. Fobier är inte alltid lätta att förstå. För den som lever med en fobi kan rädslan bli så överväldigande att den får individen att undvika aktiviteter, platser eller människor. Vilka inte egentligen innebär någon reell fara, men som för individen är starkt förknippade till skrämmande tankar och känslor. Vanliga fobier Fobi för djur eller insekter  – Vissa har en oproportionell rädsla för djur som spindlar, hundar eller ormar, vilket gör att de undviker platser där dessa kan finnas. Höjdskräck (Akrofobi)  – En rädsla för höga platser som gör att det känns omöjligt att vistas på exempelvis höga byggnader eller i bergsområden. Agorafobi  – En rädsla för att vara på platser där det känns omöjligt att fly eller få hjälp om en panikattack skulle inträffa. Det kan inkludera stora öppna ytor, torg, trånga utrymmen, folkmassor och kollektivtrafik. Hur påverkar fobier livet? Fobier påverkar människor på olika sätt. För vissa kan det innebära att de förändrar sitt dagliga liv för att undvika att möta sin rädsla. För andra kan det vara så allvarligt att deras fobi leder till ångestattacker, social isolering eller till och med depression. Fobier kan skapa ett fängelse, där världen blir mindre och mindre. Behandling: Att ta tillbaka kontrollen En av de mest effektiva metoderna för att behandla fobier är Kognitiv Beteendeterapi (KBT) . Målet är att förändra de irrationella tankarna som skapar ångest och ersätta dem med mer realistiska och hjälpsamma tankemönster. Genom att ta hjälp kan du börja förstå din fobi och under vägledning ta små steg i taget för att återta kontrollen över ditt liv. Om du kämpar med en fobi som påverkar ditt liv, tveka inte att ta kontakt. Du är varmt välkommen

Alla kan ha oroande tankar eller känna behov av att dubbelkolla saker ibland. Men vid OCD blir dessa tankar och beteenden tidskrävande och svåra att kontrollera, ofta tar de flera timmar av dagen. OCD innebär inte att vara "perfektionistisk" eller ha "små ritualer" i vardagen, utan handlar om en djupgående ångest och tvångsproblematik som kan påverka livskvaliteten avsevärt. Vad är OCD? OCD kännetecknas av tvångstankar och tvångshandlingar som skapar en ond cirkel av ångest och tillfällig lättnad. Tvångstankar (obsessioner)  är påträngande och återkommande tankar, bilder eller impulser som orsakar ångest. De kan handla om allt från smuts och bakterier till rädslan för att skada någon eller att något hemskt ska hända. Individen vet ofta att dessa tankar är ologiska, men de känns ändå överväldigande och verkliga. Tvångshandlingar (kompulsioner)  är upprepade beteenden eller ritualer som personen känner sig tvungen att utföra för att minska ångesten. Dessa handlingar ger en kortsiktig lättnad men förstärker på lång sikt tvångstankarna. Exempel kan vara att tvätta händerna i timmar, kontrollera lås upprepade gånger eller räkna föremål på ett visst sätt. Hur påverkar OCD vardagen? OCD kan ha en stor inverkan på olika delar av livet, såsom relationer, arbete och fritidsaktiviteter. Många som lever med OCD känner skam eller rädsla för att berätta om sina symtom, vilket kan leda till isolering och en känsla av att vara ensam i sin kamp. Det är dock viktigt att komma ihåg att OCD är en behandlingsbar diagnos och att hjälp finns att få. Behandling och vägen mot frihet Att söka terapi är ett viktigt steg mot att ta tillbaka kontrollen över sitt liv. Behandlingen är en process som kräver mod, tålamod och stöd – men det är möjligt att bli fri. Kognitiv beteendeterapi (KBT)  är en evidensbaserad och effektiv behandlingsform för OCD. Individen får gradvis under vägledning vänja sig vid ångest och bryta kopplingen mellan tvångstankar oc h kompulsioner. Om du eller någon du känner kämpar med OCD, tveka inte att ta kontak. Du är inte ensam, och hjälp finns att få. Våga ta steget mot ett friare liv. #OCD #Tvångstankar #Tvångshandlingar #Psykoterapi #MentalHälsa #FriFrånOCD #VågaSökHjälp

En känsla av att vara fångad mellan ljuset och mörkret. Det är som om kroppens inre klocka inte riktigt kan anpassa sig till att världen runtomkring blomstrar. Istället för att känna sig fylld av hopp och energi, känns varje dag som en kamp. Inombords känns det som om något saknas – en känsla av tomhet, ångest och brist på motivation.  Vårdepression, en verklighet för många Säsongsbunden depression (SAD, Seasonal Affective Disorder) inträffar när årstiderna förändras, särskilt när vintern övergår till vår. Medan vinterdepression ofta förknippas med brist på ljus och kyla, kan vårdepression kännas paradoxal. Våren och ljuset är symboler för liv och tillväxt. När våren börjar sprida sin värme, och naturen vaknar till liv, känns det för många som en tid av förnyelse och glädje. För de som lider av vårdepression kan dessa symboler bli överväldigande. För många är detta en tid av inre mörker, en period där depressionen, som kanske har legat latent under vintern, plötsligt träder fram med full kraft.  För vissa handlar det om en allmän känsla av tomhet, en brist på glädje över det som normalt skulle ge lycka. För andra kan det handla om ökad irritabilitet, svårigheter att komma ur sängen på morgonen, en konstant trötthet eller känsla av otillräcklighet. Vissa känner en stark önskan att äta mer eller söker tröst i ohälsosamma matvanor. Andra upplever en förlust av aptit. Kroppsliga smärtor och värk kan leda till förlust av intresse för att umgås med vänner eller engagera sig i aktiviteter som tidigare skänkt glädje. Vad är vårdepression? Det finns flera faktorer som kan påverka utvecklingen av vårdepression. När ljuset ökar och dagarna blir längre kan det leda till förändringar i hormonbalansen, särskilt vad gäller serotonin och melatonin. Dessa förändringar kan störa kroppens inre klocka, som reglerar sömn, energinivåer och känslomässiga tillstånd, och därmed påverka förmågan att stabilisera humöret. Den cirkadianska rytmen, kroppens inre biologiska klocka, styrs av en del av hjärnan som kallas suprachiasmatiska kärnan (SCN) i hypotalamus. SCN tar emot signaler från ögonen om ljus och mörker och anpassar kroppens fysiologiska processer efter en 24-timmarscykel. Den påverkar bland annat sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och ämnesomsättning. På morgonen : Ljuset signalerar till kroppen att minska melatoninproduktionen (sömnhormon) och öka kortisolnivåerna, vilket bidrar till ökad energi. På kvällen : Mörker triggar melatoninproduktionen, vilket gör oss trötta och förbereder kroppen för sömn. Flera faktorer kan påverka den cirkadianska rytmen: Ljus : Blått ljus från skärmar kan störa rytmen genom att hämma melatoninproduktionen. Sömnvanor : Oregelbunden sömn kan rubba balansen och leda till trötthet samt koncentrationssvårigheter. Mat och fysisk aktivitet : Regelbundna måltider och motion kan bidra till en mer stabil dygnsrytm. Det finns också en koppling mellan våra inre förväntningar och samhällets syn på våren. Det är en tid som ofta förknippas med energi, glädje och produktivitet . För den som lider av vårdepression kan detta skapa en känsla av otillräcklighet. När vi ser andra omfamna ljuset och förändringen med lätthet, kan kontrasten till den egna inre upplevelsen förstärka känslan av att något är "fel". Den inre kritiken blir ofta hårdare, med tankar som " Varför känner jag inte samma glädje som alla andra?"   " Jag borde må bättre nu när vintern är över".   Denna press kan i sig förvärra symptomen och bidra till ytterligare nedstämdhet och stress. Hitta balans i vårens förändring Som vid all form av depression är det viktigt att inte isolera sig  eller fastna i känslan av att vara ensam i sin upplevelse. En viktig del av läkningsprocessen är att acceptera att vissa perioder i livet är svårare än andra och att ge sig själv tillåtelse att känna. Sänk kraven på dig själv Tillåt dig att ta saker i din egen takt och undvik att jämföra dig med andra. Vistas utomhus – men utan press Ibland kan förväntningen att "njuta av våren" kännas överväldigande. Fokusera på små steg, som en kort promenad eller att sitta i dagsljus en stund. Skapa rutiner Regelbundna sömnvanor, balanserad kost och fysisk aktivitet kan hjälpa till att stabilisera den cirkadianska rytmen och förbättra måendet. Prata med någon Att dela sina känslor med en vän, familj eller terapeut kan minska känslan av ensamhet. Vårdepression är en påminnelse om att vi alla har olika biologiska och psykologiska reaktioner på förändringar i omgivningen. Det viktigaste är att visa dig själv medkänsla och komma ihåg att våren inte måste kännas lätt för alla – och du är inte ensam i det. Du är varmt välkommen att komma och prata med mig, du behöver inte vara ensam.

Många tror att psykisk ohälsa innebär en allvarlig sjukdom, men i själva verket upplever de flesta någon gång stress, oro, ångest eller sömnproblem. Vi lever i en tid där kraven är höga, tempot snabbt och återhämtningen ofta nedprioriterad. Många upplever att de "borde klara av det" på egen hand, men stress, sömnproblem och ständig oro kan bli en ond cirkel där kroppen aldrig riktigt får vila. Att uppleva perioder av psykisk ohälsa betyder inte att något är fel med dig som person. Det är en naturlig del av livet, att ibland känna sig överväldigad av vardagens utmaningar. När detta påverkar välbefinnandet, kan det vara en signal om ett behov av stöd och verktyg genom professionell vägledning.  Psykisk hälsa fungerar precis som fysisk hälsa – ibland behöver vi stöd och verktyg för att komma i balans igen. Precis som vi tränar vår kropp för att hålla oss fysiskt friska, kan vi också träna vårt sinne att hantera livets utmaningar på ett mer konstruktivt sätt.  Om du tränar fysiskt blir du fysiskt stark och om du tränar personlig utveckling blir du mentalt stark. Det handlar om att förstå hur stress, oro, ångest och negativa tankemönster, samt relationsproblem påverkar oss och vad vi kan göra för att hantera dem. Små förändringar i vardagen, som att skapa rutiner för återhämtning, sätta tydliga gränser och lära sig nya sätt att hantera svåra känslor, kan göra stor skillnad. Att ta emot professionell hjälp är ett aktivt beslut för att prioritera sin hälsa och sitt välmående, inte ett tecken på svaghet. Genom att investera i vår mentala hälsa skapar vi bättre förutsättningar för ett liv med mer energi, glädje och stabilitet. Det finns mängder av livscoacher, men undersök vilken utbildningsbakgrund, handledning och erfarenhet inom personlig utveckling och psykologi vederbörande har. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv evidensbaserad terapi, vilket innebär att metodens effektivitet kontinuerligt utvärderas genom randomiserade kontrollerade studier (RCT). Dessa studier jämför KBT med andra behandlingsformer för att säkerställa dess verkan och vidareutveckla terapin baserat på vetenskapliga resultat. Varmt välkommen att ta kontakt och att följa bloggen för fler insikter om psykologi och personlig utveckling!